Dag 25 - Dom stunder som vi aldrig tänker på
Jag har aldrig varit orolig över att jag missar något hemma i Sverige för det har känts som att det bara är den tråkiga vintern med tråkig svensk skola som jag går miste om. Men idag slog det mig att det inte är dom stora sakerna som vi saknar. Det är dom små sakerna. Det är mamma som ringer mig på träningen och frågar när jag vill bli hämtad. Det är dom träningsfria eftermiddagarna med mina vänner på ett café i stan. Det är en cykeltur från skolan hem till bästisen för att prata ut. Det är att komma hem till pappa och bli bjuden på världens godaste mat. Det är att bli välkomnad av min hund som jag nästan kliver på för att hon är så liten. Det är att plåga sig igenom en dag på jobbet för att sedan ha eftermiddagen och kvällen fri för festligheter med mina bästisar. Det är diskussionerna i biblioteket efter ett svårt prov där alla har svarat olika och man försöker få fram rätt svar på efterhand. Det är att ha en trygg och jätte varm famn att krypa in i varje kväll, och vakna i varje morgon. Det är det där enkla samtalet till mamma när någonting krånglar eller är jobbigt - idag kom min hemlängtan för första gången. För det slog mig att det är alla dessa småsaker som kommer spela roll när jag kommer hem i Juni. Det är dom som jag kommer märka av, det är där jag kommer ligga efter och det är dom små sakerna som jag inte har någon makt över. För det är ju vardagen hemma, det är sådant som bara händer, det är livet som bara rullar på. Dom stora festerna, julafton, nyårsafton, en vän som fyller 18, en vän som tar körkort - dom sakerna kommer man höra om ändå och dom kommer man kunna fråga om. Men dom små sakerna kommer ingen att minnas eller lägga värde i. Men jag kommer märka av dom lika mycket som jag saknar dom just denna kväll. Jag läste på min bästis blogg att min andra bästis hade kommit förbi henne efter skolan för att bara prata och det var då hemlängtan slog mig. Jag vill vara där på småsakerna. Jag vill också cykla förbi Erika på vägen hem från skolan. Saknad är svår att sätta ord på men för mig så är ”jag saknar dig” det finaste man kan säga till någon. Jag menar, det betyder att man fattas den personen, att man tänker på den, att man behöver den och att ens sinnen faktiskt är vana vid att ha den saknade hos sig. Så till alla ni där hemma: Jag saknar er.
Kommentarer
Postat av: Amanda
<3<3<3<3<3
Postat av: sofia
vi saknar dig också <3
Postat av: erika
Saknar dig så himla mycket Sanna <3
Trackback
