Fråga: Hej! Så kul att följa din resa i Afrika. Tycker du har så bra musik i dina filmer, kan inte du länka någon spotify lista eller något? Puss
Svar: Tack, vad gullig du är! Det passar bra att du frågar nu, har precis gjort en lista med gamla och nya favoriter enligt mig, kommer uppdatera den vart eftersom så det är bara att subscribea! HÄR hittar du den :) 
pusspuss


Fråga: Hejsan hoppas du kryar på dig snart!
Jag tror våra mammor känner varandra, jag heter Molly iallafall! Och jag läser dig blogg här varje dag, och jag tycker att det verkar så roligt att gå ett år utomlands. Speciellt i Kenya nu efter att jag följt din blogg ett tag!
Men jag har några frågor till dig som jag gärna skulle vilja veta.
- var det inte svårt att lämna allting bakom sig? Vänner, familjen och tryggheten i skolan. Var du inte väldig nervös? Själv så har jag en pojkvän här hemma just nu och jag vet inte om jag ska våga lämna honom och åka till Afrika i ett år, jag är ganska säker på att det inte kommer att hålla då. 
Men hur hade du tänkt när du äntligen bestämde dig för att resa iväg och hur tog din familj och dina vänner det när du berättade? 
Tacksam för svar, kram
Svar: Hej på dig! Vad roligt - om din mamma skulle vilja veta mer, så får hon gärna fråga min mamma, hon vet det mesta som föräldrar brukar vilja veta vad gäller sådana här saker :) 
Men till din fråga: Självklart var det svårt och det kändes fel minst 1000 gånger innan det kändes rätt. Men att få gå på den här skolan i ett år har varit min största dröm väldigt länge så samtidigt som det kändes fel så fanns det alltid en pirrande känsla i magen som kändes SÅ himla rätt. Jag hade också pojkvän ända från att jag bestämde mig för att åka, tills att jag faktiskt åkte och det var riktigt svårt såklart. Jag har aldrig riktigt trott att sådant håller, i alla fall inte ett avstånd som detta. Sverige - Kenya är jäkligt långt. Man kan inte åka hem på helger, inte ens på lov och ett år ifrån varandra är jäkligt långt. Jag trodde istället på detta: Är det äkta så finns det kvar när man kommer hem. Är det menat att hålla så blir det så i slutändan. Men man kan inte stanna livet eller undvika att leva det som man egentligen vill bara för att man tror sig ha funnit sitt livs kärlek. Livet fungerar tyvärr inte så. Om du vill åka till Afrika så ska du göra det, om du kommer in på skolan så MÅSTE du göra det, för det är den bästa chans du någonsin kommer få i hela ditt liv. Och om din pojkvän är den rätta så är han det när du kommer hem också. Det är några stycken här på internatet som har pojkvän/flickvän och alla är vi överens om att det är skit svårt, men jag vet inte exakt hur det går för dem. Men jag har gjort slut med min förra pojkvän... 

Både mina vänner och min familj har följt med mig från början så att säga. Mina bästa vänner visste att det här var min dröm från första början så när jag fick beskedet att jag kom in på skolan så förstod dom att jag såklart skulle åka. Dom blev självklart glada för min skull men även otroligt ledsna. Men ska jag vara ärlig så tror jag inte att varken jag, eller mina kompisar, eller min familj förstod att jag faktiskt skulle flytta förrän typ sista veckan när jag började packa - allt var väldigt overkligt och sista kvällen med dem var extremt jobbig för det var då alla insåg hur långt ett år var. Men jag menar, familjen finns alltid kvar hemma, hela ditt liv finns kvar hemma, och om du vill kan du hälsa på dem på jullovet eller så kan dom komma ner och hälsa på dig. Och dom vänner som är dom bästa finns också kvar, kanske inte exakt där du lämnade dom, men dom kommer vara vid din sida dagen du kommer hem igen. Sådana saker som relationer, vare sig det är en pojkvän, en vän eller en familj, ska inte hindra dig från att göra en sådan här sak. För du kommer få 80 nya relationer här nere. Du får en helt ny familj här som du istället inte kommer vilja lämna, precis som den som du har där hemma. 

Oj vilket långt svar, men hoppas du fick veta det du ville :) Annars är det bara att fråga igen! 
KRAM