Det börjar nu komma till det stadiet då folk som jag träffar säger "men gud, du åker ju snart" och jag svarar "ja, herregud det gör jag ju faktiskt". Nästa månad åker jag. Åker är faktiskt fel ord, jag FLYTTAR nästa månad. 
Jag känner mig så tjatig. Afrika är verkligen mitt hetaste och typ det enda samtalsämne som jag pratar om med någon. Det spelar ingen roll om det är en kund i kassan eller mina bästa vänner, på något sätt så lyckas vi alltid komma in på att jag skall flytta till Afrika. Det har blivit lite såhär: "Men du förresten, jag flyttar till Afrika i Augusti, kul va?". Och de flesta reagerar likadant. Antingen blir dom förvånade och första frågan de ställer är 'hur kom du på den idèn?'. Eller så blir dom förvånade och frågar samma sak, men på ett mer "är du dum i huvet varför ska du flytta till afrika"- sätt 

Ibland glömmer jag bort hur fantasitkt detta är, det som jag skall göra. Men varje gång jag berättar för någon om skolan, vad vi får göra, och vad jag kommer att få uppleva så påminns jag. Jag ser deras förvånade men djupt imponerande ansiktsuttryck. Och då kommer jag ihåg hur sjukt detta är, men jag förstår aldrig att det är på riktigt. Jag förstår inte att det är JAG som skall få göra det här. 

För övrigt letar vi igenom hela Dalarna efter en sovsäck och liggunderlag som skall klara -15 till -20 grader. Men alla är så jäkla dyra. Vi har även lite problem med banken då jag måste ha VISA men min bank erbjuder bara Mastercard. Men det är ingen big deal. Snart är det bara en månad kvar. Jag har inte hunit fått någon resfeber än och det skrämmer mig lite. Tänk om den inte kommer förrän typ sista veckan och då får jag panik eller nåt? Det visar sig mig tiden helt enkelt. Och jag hoppas att tiden går fort nu på slutet.